BESLUT SB 198103
2003-03-28 Dnr: 1235102-21 och
191103-20SAKEN
"Plus", SVT1, 2002-10-21, inslag om sanering av möss och råttor; fråga om opartiskhet och saklighet
Två anmälningar
Inslaget handlade om hur man inför den kommande vinterns kyla kan skydda sig mot skador av möss och råttor som söker sig till värmen inomhus. I studion samtalade programledaren med en biolog från Anticimex om olika sätt att hålla gnagarna borta. De diskuterade vanliga mus- och råttfållor, fångstburar och råttgift. Programledaren berörde även elektroniska råttskrämmare och sade bl.a. följande: "De här elektriska råttskrämmarna har blivit en riktigt stor grej de senaste åren och det är ljudet som skrämmer. Men ljudet kan inte passera en vägg till exempel så det behövs rätt många kan man väl säga, i varje hus. De är dyra.
Den här kostar 495 kronor, sedan finns det några billigare varianter. Den här till exempel, 229 kronor. Rent verkar det, effektivt, men frågan är ändå om de gör någon nytta? Statens skadedjurslaboratorium i Danmark har testat den här typen av elektroniska skadedjursskrämmare och kommit fram till att de i stort sett är värdelösa."I ett reportage från det danska laboratoriet (DSS) visades hur försöken med elektroniska råttskrämmare bedrivits och en biolog från DSS uttalade följande om resultaten: "Slutomdömet blir att vi inte kan rekommendera apparaten eftersom effekten är så tidsbegränsad. Effekten varar mindre än ett dygn och i några fall bara 15-30 minuter. Och det duger inte vid praktisk bekämpning."
I studion kommenterade biologen från Anticimex de aktuella ultraljudsapparaterna på följande sätt: "Ja, det har ju droppat in sådana här apparater under decennier egentligen, med olika då konstruktörer. Och vi testar, vi tittar ju alltid när det kommer någonting för vi, vårt syfte är ju att kunna göra ett bra jobb och därför så har vi haft ögonen på de här sakerna och också kontakt med skadedjurslaboratoriet för att se vad deras rapporter säger. Men än så länge, vi har fortfarande inte fått något som helst papper på att det verkligen fungerar." Hon uttalade även följande rörande frågan om människor kan må dåligt av ljudet från råttskrämmarna: "Ja, det ligger ju i ett ultraljudsnivå alltså så risken är, har man till exempel en sådan här på en arbetsplats i en lagerlokal eller någonting sådant där så är det ju risk för att man lägger sig i ett ljudområde som är alltså skadligt för den som arbetar där."
Anmälare 1 anser på utförligt angivna grunder att inslaget om elektroniska ultraljudsskrämmare var partiskt och osakligt. Allvarlig kritik riktades mot dessa produkter och enligt hans uppfattning var han själv och hans bolag en klart utpekad part - även om ingen av företagets produkter visades eller nämndes i inslaget. I detta sammanhang åberopar han även rättsprincipen att ingen skall dömas ohörd (GN bemöter inte med ett ord anmälarens krav på beaktande av detta för ett rättssamhälle så fundamentala lagrum... Webmasterns anm.). Han anser vidare att DSS-försöken är för få och för gamla och hänvisar därvid till ett utlåtande från en svensk professor och till en undersökning gjord i USA. Enligt hans uppfattning uttalade sig den medverkande biologen från Anticimex osakligt om bl.a. tester av ultraljudsskrämmare och om riskerna för att människor skulle kunna ta skada av ljudet. Anmälare 1 anser dessutom att företaget Anticimex och traditionell skadedjursbekämpning gynnades på ett otillbörligt sätt. Även anmälare 2 anser att hennes företag - om än indirekt - blev en klart utpekad part som hade rätt att bemöta den generaliserande kritik mot ultraljudsskrämmare som framfördes i inslaget.
Vid prövningen i ärendet aktualiseras bestämmelsen i 6 § i Sveriges Televisions (SVT) sändningstillstånd att programverksamheten skall bedrivas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att det skall råda en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet i televisionen. Granskningsnämndens praxis vid tillämpning av kravet på opartiskhet i fall där allvarlig kritik framförs mot en klart utpekad part innebär att den kritiserade parten skall beredas tillfälle att bemöta eller kommentera kritiken, som regel i samma program eller inslag. Nämndens praxis innebär också att nämnda krav i princip tillämpas fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i programmen kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Däremot kan kraven, med hänsyn till den vidsträckta yttrandefriheten, ställas lägre i fråga om intervjuade, debattdeltagare och andra s.k. tillfälliga medverkande. Vid prövningen aktualiseras även bestämmelsen om otillbörligt gynnande i 6 kap.-4 § radio- och TV-lagen (1 996:844). Enligt denna bestämmelse får program som inte är reklam inte på ett otillbörligt sätt gynna kommersiella intressen. Enligt Granskningsnämndens praxis är ett gynnande av ett kommersiellt intresse otillbörligt i de fall det inte kan motiveras av något informations- eller underhållningsintresse.
Granskningsnämnden konstaterar att uppgifterna om att ultraljudsskrämmarna saknade effekt och om deras påverkan på människor lämnades av de medverkande experterna - biologerna från DSS-laboratoriet respektive Anticimex. Enligt Granskningsnämndens mening hade SVT ingen anledning att ifrågasätta deras uppgifter. Nämnden konstaterar vidare att anmälarnas produkter varken visades eller nämndes i det aktuella inslaget. Granskningsnämnden kan därför inte finna att anmälarna eller deras företag utgör klart utpekade parter i radiorättslig mening (GN läser lagen som f-n läser bibeln... Med en omdelbar omsättningsreduktion på 80% är man i lagens andemening, en "klart utpekad part". Webmasterns anm.) och det har således inte förelegat någon skyldighet för programföretaget att låta dem bemöta den allmänt hållna kritik mot ultraljudsskrämmare som framfördes. Mot denna bakgrund och med hänvisning till Granskningsnämndens ovan redovisade praxis kan nämnden inte finna att inslaget strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. Nämnden kan inte heller finna att det strider mot bestämmelsen om otillbörligt gynnande.
Detta beslut har fattats av Granskningsnämndens stf direktör Eva Tetzell efter föredragning av Hack Kampmann.
